Det är en av inredningens mest seglivade tumregler: rött värmer, blått kyler. Därför hänger många upp en poster i glödande orange när mörkret faller i november och en isblå i juli, i tron att väggen kan justera rummets temperatur. Men när forskare faktiskt har släppt in människor i klimatkammare och mätt, har regeln visat sig vara betydligt skörare än den låter. Tjugoen studenter med röda glasögon 1972, trettiotvå försökspersoner under varmvita lampor 2016 och tjugosex deltagare bland röda och blå lysdioder 2024 berättar tillsammans en mer nyanserad historia. Här går vi igenom vad studierna faktiskt mätte, vad de inte mätte och vad det betyder när du väljer färg på väggen.
Snabbfakta: Den så kallade hue-heat-hypotesen säger att färgton påverkar upplevd temperatur. Bennett och Rey testade den 1972 i tidskriften Human Factors (volym 14, sidorna 149–154) och fann inga effekter av färg. Huebner med kollegor visade 2016 att ljusets färgtemperatur, 2700 kelvin mot 6500 kelvin, kunde påverka komforten. En studie i Scientific Reports i september 2024, med 26 deltagare i kammare på 23–25 grader, hittade ingen stödjande effekt av röda och blå lysdioder (p = 0,29).
Bennett och Rey 1972: tjugoen studenter, tre sorters glasögon och väggar som växlade mellan 16 och 38 grader
Den äldsta studie vi har hittat som direkt prövar frågan heter, med en lätt ironisk rubrik, "What's So Hot about Red?" och publicerades 1 april 1972 i Human Factors, tidskriften för ergonomi och människa–maskin-samspel. Upplägget var enkelt men elegant. Tjugoen studenter satt i ett rum och bar glasögon med röda, blå eller klara glas. Under tre pass på tjugo minuter varierade forskarna temperaturen på rummets väggar från ungefär 60 till 100 grader Fahrenheit och tillbaka, alltså grovt räknat från sexton till trettioåtta grader Celsius. Luften i övrigt höll en behaglig nivå. Deltagarna fick hela tiden bedöma sin termiska komfort.
Resultatet var tydligt: det fanns inga huvudeffekter av färgton och inga samspelseffekter. Studenterna med röda glasögon tyckte inte att det var varmare än de med blå, och de blå frös inte mer. Författarna drog slutsatsen att färgen har en strikt intellektuell effekt, alltså att vi vet att rött brukar kallas varmt, men att kroppen inte låter sig luras. Det är värt att notera att försöket använde färgade glasögon och inte målade väggar, så det prövar ögats färgintryck snarare än en tapetvals.
"Rött kan få oss att tänka värme, men det får inte huden att tro på det."
Var kommer tron från? Itten, Bauhaus och färgcirkelns varma och kalla sida
Om experimenten är så nedslående för idén, varför är den då så utbredd? En stor del av svaret finns i konstskolornas färglära. Johannes Itten undervisade i färg på Bauhaus i Weimar från 1919, och hans färgcirkel med varma och kalla kontraster har format generationer av formgivare. Där är gult, orange och rött den varma sidan, medan blågrönt och blått utgör den kalla. Skillnaden är en sorts kontrast i uttryck, inte ett mätvärde i grader. Vill du läsa mer om skolans bredare påverkan på hur vi inreder i dag finns den i vår guide om Bauhaus och konstskolans hela historia.
Huebner och hans medförfattare sammanfattar i sin forskningsöversikt att Itten och Clark rapporterade att komforten påverkades av väggfärg, med deltagare som kände sig kallare i blå och blågröna rum. Andra forskare hittade ingen tillförlitlig effekt, och samma översikt noterar att studier med färgade bildskärmar inte heller gav något utslag på rapporterad komfort. Bilden är alltså splittrad snarare än tom. Det finns studier som pekar åt hållet "blått kyler", men de bygger på subjektiva skalor, ofta i rum där hela omgivningen byter färg, och de har svårt att replikeras när man ber deltagarna uppskatta temperaturen i grader.
Här ligger själva poängen för den som hänger upp konst. En väggfärg som täcker fyra väggar är en helt annan dos än en poster i 50x70. De experiment som ger utslag manipulerar nästan alltid hela synfältet, och de som ger nollresultat gör det också. En enskild bild kommer med andra ord inte ens i närheten av de dosnivåer som har testats.
Huebner 2016: det är lampan som gör något, inte tavlan
Den mest intressanta pusselbiten kommer från University College London. G. M. Huebner, D. T. Shipworth och deras kollegor publicerade 2016 i Energy Research & Social Science (volym 15, sidorna 45–57) två experiment med rubriken om att spara energi med ljus. I en klimatkammare jämförde de ljus på 2700 kelvin, det varma sken vi känner från glödlampor, med 6500 kelvin, ett kallt dagsljus. Första studien byggde på enkäter med 32 deltagare. Den andra, också med 32 deltagare, observerade bland annat hur människor ändrade sina kläder. Lufttemperaturen rörde sig mellan 20 och 24 grader under en timme, i antingen avkylnings- eller uppvärmningscykler.
Resultaten bekräftade hypoteserna delvis. I avkylningscykeln kände sig deltagarna signifikant varmare under 2700 kelvin än under 6500 kelvin, och både självrapportering och observation pekade på högre komfort under det varma ljuset. I uppvärmningscykeln var effekten inte signifikant, och i den första studien uppträdde skillnaden bara på förmiddagen. Författarna föreslår att varmt ljus därför kan bli ett litet bidrag i arbetet med att sänka inomhustemperaturer, men de är försiktiga med att dra för långa växlar.
Vad betyder det för oss som inreder? Att den färg som potentiellt spelar roll i dina rum under de mörka månaderna sitter i lamporna snarare än i ramarna. En poster i rostrött gör ingen mätbar skillnad för rummets temperatur, medan en varmvit glödtråd av 2700 kelvin kan göra ett svalt rum något behagligare. Vill du förstå hur ljuset därtill förändrar själva färgåtergivningen på ett tryck kan du fortsätta med vår genomgång av hur ljuset förändrar konsten på väggen.
Battistel 2024: röda och blå lysdioder i kammare på 23–25 grader, och nollresultatet som ändå lär oss något
Den nyaste studien vi hittar kommer från Eurac Research i Bolzano. Laura Battistel, Claudio Zandonella Callegher, Massimiliano Zampini och Riccardo Parin publicerade den i Scientific Reports (volym 14, artikel 21413) med titeln "Investigating the validity of the hue-heat effect on thermal sensitivity". Eurac skrev om den på sin terraXcube-sida den 17 september 2024. Tjugosex deltagare gick mellan två kamrar och bedömde om den andra kändes varmare eller kallare än den första. Temperaturen låg mellan 23 och 25 grader, och kamrarna lystes med rött ljus på 730 nanometer eller blått på 475 nanometer, antingen i samklang med temperaturen eller emot den.
Om hue-heat fungerade borde en röd kammare upplevas som varmare och en blå som kallare, och deltagarnas precision borde förbättras när färg och temperatur stämde överens. Så blev det inte. Skillnaden mellan samstämmiga och motstridiga förhållanden var inte signifikant (p = 0,29), och författarna konstaterar att deras data inte ger stöd för hypotesen. Deltagarnas tröskel för att märka en temperaturskillnad var 0,40 grader utan färgat ljus, 0,51 när färg och temperatur stämde och 0,67 när de motsade varandra. Färgen gjorde alltså snarare bedömningen något sämre, vilket forskarna tolkar som ökad kognitiv belastning från det färgade ljuset.
Studien nämner också tidigare arbete av Fanger och kollegor, där ett rum lystes upp i rött eller blått och deltagarna fick justera temperaturen själva. Där fanns en tendens att välja en något lägre temperatur i rött ljus, alltså tvärtemot vad den populära tumregeln säger. Slutsatsen från den samlade bilden är försiktig men tydlig: effekten av färg på verklig värmekänslighet är liten eller obefintlig, och de effekter som ibland visas gäller mest hur vi säger att vi har det.
Vad det betyder för väggen i november: välj färg för stämningen, värm rummet med ljuset
Forskningen friar inte rött från att vara en varm färg i uttryck. Den visar bara att uttrycket sitter i associationerna, inte i termometern. Och det är i sig användbart, för association är precis vad konst arbetar med. En poster i jordnära rost, ockra eller bränd umbra ger rummet ett budskap om värme, trygghet och skymning, vilket kan vara precis vad en novemberkväll behöver. Vill du gå längre i den riktningen hittar du höstens tonvärld i vår guide till bränd umbra som höstens ankarfärg, och en bredare genomgång av ljusa motiv mot mörkret i köpguiden för posters mot höstmörkret.
Praktiskt kan du tänka i tre steg. Börja med ljuset: byt ut kalla lampor i de rum där du sitter på kvällen mot varmvita på 2700 kelvin, eftersom det är den faktor med bäst stöd i forskningen. Välj sedan färg efter vad du vill att rummet ska säga. Färgstarka motiv hittar du bland posters med färgbomb, och former och toner utan en bestämd handling finns i kollektionen abstrakta posters. Tänk till sist på ramen, som styr hur färgen möter väggen. Våra träramar ger en varm kontur som passar jordtoner, medan metallramar gör motiven kyligare och mer grafiska.
Tips: Vill du testa själv? Håll en roströd och en grafitblå poster mot samma vägg en kväll vardera, med oförändrad belysning. Fråga dig själv och en vän om rummet känns varmare eller kallare, och byt sedan bara lampan till 2700 kelvin. Forskningen ovan talar för att det är lampbytet, snarare än motivbytet, som ger störst chans till skillnad.
Där forskningen slutar och smaken börjar
Det finns ett andra sätt att läsa nollresultaten, och det är en befrielse snarare än en besvikelse. Om färgen inte behöver göra något fysiskt behöver du inte välja efter regler. Ett isblått motiv i ett kallt rum kan bli ett medvetet motsatspar, och ett rött i ett varmt rum kan bli en förstärkning. Så arbetar många konstnärer. Vill du se hur Albers lät färger ändra varandra utan att ändra något annat finns exempel i vår text om Josef Albers och Hyllning till kvadraten.
Det finns också en ärlig begränsning i allt som sagts här. De flesta studierna har testat färgat ljus eller färgade glasögon, inte målade väggar eller tryckta motiv, och slumpen i små urval är stor. Den sammanfattande Huebner-översikten säger själv att tidigare resultat är blandade. Därför ska den som säljer eller skriver att en viss poster höjer temperaturen med två grader behandlas med välgrundad skepsis. Det den kan göra är något mindre mätbart men minst lika viktigt: den kan ändra hur du väljer att vistas i rummet.
Läs gärna originalkällorna om du vill gräva djupare. Studien i Scientific Reports är öppet tillgänglig, likaså Huebner-artikeln från 2016, och Eurac har skrivit en lättläst sammanfattning på terraXcube-sidan.
Vanliga frågor om färg och upplevd temperatur
Nästa gång någon påstår att rött värmer kan du svara med både en fotnot och ett leende: Bennett och Rey prövade saken redan 1972, och kroppen svarade nej. Men väggen svarar ja, på ett annat sätt, och det är där en bra poster gör sitt jobb. Hitta din ton i vårt sortiment av posters, välj ram i vårt ramsortiment, och låt lampan stå för värmen.